Så har då migrationsministern svarat på Sven Bergströms fråga som finns att läsa här.
Min kommentar i frågan är att det är ett luddigt svar och att det är alldeles för lätt att luta sig tillbaka på utlänningslagen, då jag tycker att tex barnkonventionen borde vara ett starkare rättskydd för enskilda individer. Svaret kommer här nedan.
Till riksdagen
Svar på fråga 2008/09:281 av Sven Bergström (c) Sverige utvisar personer till Kongo-Kinshasa
Sven Bergström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att inte personer utvisas till länder som Demokratiska republiken Kongo.
Rent generellt kan följande sägas. En avvisning eller utvisning av en asylsökande till hemlandet föregås av prövning enligt utlänningslagen för att säkerställa att personen inte är flykting eller i behov av skydd i övrigt i Sverige. Utlänningslagens regler om skyddsbehov i övrigt omfattar utlänningar som behöver skydd på grund av bland annat risk för tortyr eller annan omänsklig behandling. De omfattar också personer i behov av skydd till följd av en yttre eller inre väpnad konflikt i hemlandet eller som på grund av andra svåra motsättningar där känner en välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Bedömningarna görs alltid utifrån de individuella förutsättningarna i det enskilda fallet.
Det är Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas uppgift att på de skäl som anförts och det underlag som presenterats i ett ärende eller mål besluta om det finns grund för uppehållstillstånd i det enskilda fallet. Den enskilde har i processen möjlighet att själv eller genom ombud tillföra relevant information både till Migrationsverket och till migrationsdomstolarna. Eftersom fri bevisprövning gäller hos domstolarna finns inga begränsningar i vilket underlag som får åberopas av parterna. Enligt förvaltningsprocesslagen har domstolarna också ett utredningsansvar.
Migrationsverket har i ett vägledande beslut den 21 november 2008 beviljat uppehållstillstånd till en kongolesisk kvinna på grund av skyddsbehov i övrigt. I beslutet har Migrationsverket, med angivande av ett flertal informationskällor, redogjort för situationen i Nord Kivu och i Demokratiska republiken Kongo. Verket har också hänvisat till Migrationsöverdomstolens uttalanden i en tidigare dom i fråga om vad som definierar en inre väpnad konflikt. Migrationsverket har uttalat att de våldshandlingar som förekommer mellan regeringsarmén och andra organiserade väpnade grupper i Nord Kivu är att beteckna som strider som bedöms vara av en sådan intensitet att de inte endast kan anses utgöra sporadiska eller isolerade våldshandlingar. Verket har framhållit att det också är klarlagt att de oppositionella grupper som opererar i Nord Kivu har ett visst mått av territoriell kontroll vilket tillåter dem att utföra militära operationer. Enligt verket framgår det vidare att civilbefolkningen drabbas allvarligt och ett återsändande till Nord Kivu framstår i nuläget som otänkbart. Migrationsverket har sammantaget bedömt att det råder en inre väpnad konflikt i Nord Kivu i utlänningslagens mening. Med hänsyn till kvinnors situation i Demokratiska republiken Kongo och de individuella omständigheterna i ärendet har Migrationsverket inte ansett att ett inre flyktalternativ är rimligt.
Svenska myndigheter och domstolar företar en ingående prövning av de eventuella skyddsbehoven i de enskilda fallen, i enlighet med den prövning som har beskrivits ovan och i överensstämmelse med utlänningslagen.
Jag avser att följa läget med avvisningar och utvisningar till länder såsom Demokratiska republiken Kongo men anser inte att det finns behov av några åtgärder från min sida.
Stockholm den 27 november 2008
Tobias Billström
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar