Ang. Kärnkraft, Sverige går längre än Paris-konventionens

Miljödepartementet kommer idag ut med ett PM där de beskriver regeringens ställningstagande för de ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka i något av de svenska kärnkraftverken. Man går från dagens 3 miljarder till 12 miljarder. Den internationella Paris-konventionens krav är 7 miljarder. Mycket bra besked av Carlgren
PM:et kommer i löptext här nedan.

Förutom att det är bra att regeringen sätter högre ersättningskrav vid en olycka så finns det även i texten två viktiga förtydliganden ang. kärnkraften. 1. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el. 2. Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.

Med dessa tre tunga argument så har jag mycket svårt att se att det kommer att byggas någon ny kärnkraft i Sverige. Signalen från regeringen som jag tolkar den är att NU satsar vi/ni på förnyelsebar energi. (Sorry att det blir så långt. Men det är ju trots allt en mkt viktig fråga som inte går att göras någon popupplaga av)

Pressmeddelande
18 februari 2010
Miljödepartementet

Lagrådsremiss: Fyrdubblat ekonomiskt ansvar för reaktorägare vid olycka

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att det ekonomiska ansvaret för reaktorägare vid en olycka fyrdubblas från dagens tre miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Reaktorägarna ska garantera denna summa. Vidare införs ett obegränsat ansvar, där reaktorägarnas alla tillgångar kan tas i anspråk. Förslagen är en följd av 2009 års klimat- och energipolitiska överenskommelse.

- Reaktorägarna ska ta det fulla ansvaret för säkerhet och försäkring vid kärnkraftverken. Hittills har reaktorägarna haft låga krav att garantera ersättning vid olyckor men genom den föreslagna lagstiftningen skärper vi nu kraven, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- Sverige lägger sig därmed i internationell topp med långtgående skadeståndsansvar för ägarna. Därmed går vi nu längre än Paris-konventionen, där nivån är sju miljarder kronor, säger Andreas Carlgren.

Reaktorägarna ska enligt de nya reglerna garantera att de kan betala upp till 12 miljarder kronor (1200 miljoner euro), vid olyckshändelse. Garantin kan vara i form av försäkring eller borgensåtagande. Att garantin håller ska granskas av regeringen, med stöd av bl.a. Riksgälden. Ansvaret gäller per anläggning. Det uppfyller och går längre än den internationella Paris-konventionens krav om garantier på cirka sju miljarder kronor. Regeringen föreslår även att ett obegränsat ansvar införs som innebär att bolagets alls tillgångar kan tas i anspråk om det skulle behövas.

Ansvaret vid olycka är idag begränsat. Med den nya lagen ska tillståndshavarens samtliga resurser kunna användas vid en allvarlig olycka. Ytterligare förslag förtydligar det ökade ansvaret. Tillståndshavaren ska enligt lag ha tillräckliga finansiella resurser för att ta sitt fulla ansvar för verksamheten, till exempel att handla effektivt vid en olycka. För att säkerställa ytterligare medel får egendomsförsäkringen inte ha någon annan som förmånstagare, vilket gör att ersättningen från den försäkringen inte längre får betalas ut till ett ägarbolag.

Enligt lagrådsremissen upphävs förbudet mot nybyggnation av kärnreaktorer. Det kommer att vara möjligt att ansöka om tillstånd att bygga nya reaktorer där det idag finns reaktorer i drift, d.v.s. i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. En förutsättning är att en ny reaktor ersätter en gammal. Det får enligt lagförslaget inte finnas fler än tio reaktorer. Den s.k. avvecklingslagen upphävs och ändringarna i miljöbalken och kärntekniklagen, som innebär att förbudet att uppföra kärnkraftsreaktorer tas bort, träda föreslås i kraft den 1 augusti 2010.

Regeringen kommer i prövningen av nya reaktor att göra en allmän bedömning enligt Miljöbalken. Försörjningstrygghet, samt klimat- närings- och arbetsmarknadspolitiska faktorer ska vägas in. Bästa möjliga teknik ska användas. Enligt regeringens klimat och energiöverenskommelse ska kärnkraften och vattenkraftens andel av elförsörjningen minska till förmån för ökad andel förnybar el.

Kommunerna där ny kärnkraft kan komma att bli aktuell kan säga nej i enlighet med det kommunala vetot.