Imorgon kommer Cancerfonden till Söderhamn. Jag kommer att stå vid tribunen mellan kl. 12.00 – 13.00 och sälja rosa band. Tror även att flera ledamöter från kommunstyrelsen i Söderhamn kommer att göra mig sällskap. Så när du är och köper ett band kan du även prata lite med dina lokala politiker :-)
Så stöd forskningen och kom och köp ett rosa band.
En bra artikel om kampanjen hittar du HÄR
onsdag 7 oktober 2009
fredag 2 oktober 2009
Maud Olofsson tydlig i brytningen av uran.
Efter statsministerns ”klantiga” uttalande om uranbrytning i Sverige tidigare denna vecka, så var det oerhört glädjande att idag läsa Söderhamnskuriren.
Där har Maud Olofsson och Sven Bergström en artikel;
Kommunala vetot mot gruvbrytning ska vara kvar!
” Uranbrytning sker inte någonstans i Sverige idag och någon brytning kommer heller inte ske utan lokalbefolkningens godkännande. Det säkerställs av nuvarande lagstiftning och det kommunala vetot.”
Artikeln hittar ni HÄR
Per Åsling riksdagsledamot C från Jämtland ställde frågan till statsministern. Om det kan ni läsa mer HÄR
Skönt att ingen vill röra den kommunala vetorätten. Nu hoppas jag att ingen vill bygga kärnkraft. Byggs inget nytt behöver ingen ta upp det farliga uranet ur marken. Inte i Sverige inte någon annanstans i världen. För den fattiga delen av vår världsbefolkning har inget veto att säga nej…
Men jag är glad och stolt över att Maud och Sven så tydligt markerat en för mig och Centerpartiet viktig fråga om uranet!
Även Per Ankersjö har skrivit ett bra blogginlägg om detta. Den bloggen hittar ni HÄR
Där har Maud Olofsson och Sven Bergström en artikel;
Kommunala vetot mot gruvbrytning ska vara kvar!
” Uranbrytning sker inte någonstans i Sverige idag och någon brytning kommer heller inte ske utan lokalbefolkningens godkännande. Det säkerställs av nuvarande lagstiftning och det kommunala vetot.”
Artikeln hittar ni HÄR
Per Åsling riksdagsledamot C från Jämtland ställde frågan till statsministern. Om det kan ni läsa mer HÄR
Skönt att ingen vill röra den kommunala vetorätten. Nu hoppas jag att ingen vill bygga kärnkraft. Byggs inget nytt behöver ingen ta upp det farliga uranet ur marken. Inte i Sverige inte någon annanstans i världen. För den fattiga delen av vår världsbefolkning har inget veto att säga nej…
Men jag är glad och stolt över att Maud och Sven så tydligt markerat en för mig och Centerpartiet viktig fråga om uranet!
Även Per Ankersjö har skrivit ett bra blogginlägg om detta. Den bloggen hittar ni HÄR
torsdag 1 oktober 2009
Nu lägger jag min första Riksdagsmotion...
Den allmänna motionstiden i riksdagen pågår för fullt. Det innebär att riksdagsledamöterna under en period på året får lämna in motioner.
Jag har ju bestämt mig för att kandidera till riksdagen och skall då naturligtvis då också fundera på vad jag vill bedriva för politik på den nivån. Att jag vill jobba med miljöfrågor och med frågor som rör en utveckling av landet är självklart och det är ren Centerpolitik.
Så då tänkte jag, jag skall lämna in en motion till riksdagen. Jag gör det genom den riksdagsledamot som redan nu sitter där från Centerpartiet i Gävleborg, Sven Bergström
Jag pratade med Sven B om min tanke på motion om att skapa nationella riktlinjer för Vindkraftsåterbäring. Han köpte idén, jag skrev ner ett förslag som vi diskuterade och förbättrade gemensamt. Idag blev den klar och Sven har lovat att lämna in den till riksdagen. Tack Sven!
När jag kommer in i riksdagen någon gång i framtiden skall jag själv lämna in mina motioner, men med hjälp av den parlamentariska demokratin och riksdagsledamöter från Centerpartiet så kan man göra även på detta sätt.
Motioner kommer i löptext här nedan…
Motion till Riksdagen Av Sven Bergström (och Magnus Svensson)
Skapa nationella riktlinjer för Vindkraftsåterbäring
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur bygder som berörs av vindkraftsutbyggnad kan tillförsäkras återföring av elintäkterna i form av stabil, förutsägbar och långsiktig ersättning.
Motivering
Sverige står inför en stor utbyggnad av grön el från förnybar energi där vindkraften står i centrum. Många platser i Sverige kommer att berikas med vindkraftverk som genererar el till våra hushåll och vårt näringsliv. I många länder i Europa som Danmark, Tyskland och Spanien har man kommit långt med vindkraft. Äntligen kommer denna satsning igång också i Sverige.
Gävleborgs län har 10 % av de bästa vindkraftslägena i landet. Och här planeras nu för över hundratalet vindkraftsverk. Söderhamns kommun är på god väg att etableras som ett vindkraftscentrum i regionen.
Vindkraft är liksom vågkraft, solenergi och biobränslen förnybar energi och bra ur ett klimatperspektiv, men utbyggnaden av vindkraftverk påverkar också den lokala livsmiljön på sätt som vi ännu inte kan förutse alla konsekvenser av. Den här gången ska vi inte begå samma misstag som när det gäller vattenkraften, där de som berörs lokalt av kraftanläggningarna oftast inte fått någon långsiktig ekonomisk förtjänst av anläggningarna. På några håll där s k bygdeavgiftsmedel avsatts, kan dessa dessutom användas bara för begränsade ändamål.
Det är en stor utmaning att nu, precis som man gjort i Norge, utforma en modell för återbäring till det lokalsamhälle där energikällan finns eller etableras.
Det finns också goda exempel där elbolag tagit saken i egna händer. Ett sådant är kraft & kultur som presenterar sig så här:
” Om du tecknar elavtal med Kraft & Kultur så betyder det att du får hållbar energi till ett konkurrenskraftigt pris. Men inte bara det. Ditt länsbygderåd får återbäring på 0,15 öre/k Wh per såld volym elkraft och riksorganisationen får lika mycket. Ramavtalet gäller alla Hela Sverige ska levas länsbygderåd (www.kraftkultur.com/landsbygdsel)”.
Föreningen för Sveriges vattenkraftskommuner, FSV, med nära 50 av Sveriges kommuner som medlemmar har under en rad år drivit opinion för hur lokalsamhällen och kommuner skall kunna tillförsäkras stabila och förutsägbara intäkter från vattenkraften, en slags naturresursåterbäring. De har även initierat utredningar där ett antal olika modeller för återbäring diskuterats. I bl a SOU 1991:8 diskuterades fyra former av återbäring av vattenkraftsmedel. Frågan om återföring av vattenkraftspengar behandlas i flera andra motioner till Riksdagen.
Med hänsyn till att vindkraften fortfarande är i ett tidigt skede i Sverige är det rimligt att nu snabbt utreda dels vad som kunde vara en skälig ersättningsnivå för vindkraften till det lokala samhället, och dels hur återbäringen ska utformas för att göra bäst nytta i bygderna. Då kommer Sverige att inte bara få en viktig omställning i vårt energisystem, vi kommer också att ha en modell som stärker den svenska landsbygden och den regionala utveckling.
Det är enligt min mening angeläget att Riksdagen snarast fastställer riktlinjer och normer på detta område som såväl bygden, kommunen och den tilltänkta exploatören kan förhålla sig till.
Sven Bergström // Magnus Svensson
Jag har ju bestämt mig för att kandidera till riksdagen och skall då naturligtvis då också fundera på vad jag vill bedriva för politik på den nivån. Att jag vill jobba med miljöfrågor och med frågor som rör en utveckling av landet är självklart och det är ren Centerpolitik.
Så då tänkte jag, jag skall lämna in en motion till riksdagen. Jag gör det genom den riksdagsledamot som redan nu sitter där från Centerpartiet i Gävleborg, Sven Bergström
Jag pratade med Sven B om min tanke på motion om att skapa nationella riktlinjer för Vindkraftsåterbäring. Han köpte idén, jag skrev ner ett förslag som vi diskuterade och förbättrade gemensamt. Idag blev den klar och Sven har lovat att lämna in den till riksdagen. Tack Sven!
När jag kommer in i riksdagen någon gång i framtiden skall jag själv lämna in mina motioner, men med hjälp av den parlamentariska demokratin och riksdagsledamöter från Centerpartiet så kan man göra även på detta sätt.
Motioner kommer i löptext här nedan…
Motion till Riksdagen Av Sven Bergström (och Magnus Svensson)
Skapa nationella riktlinjer för Vindkraftsåterbäring
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur bygder som berörs av vindkraftsutbyggnad kan tillförsäkras återföring av elintäkterna i form av stabil, förutsägbar och långsiktig ersättning.
Motivering
Sverige står inför en stor utbyggnad av grön el från förnybar energi där vindkraften står i centrum. Många platser i Sverige kommer att berikas med vindkraftverk som genererar el till våra hushåll och vårt näringsliv. I många länder i Europa som Danmark, Tyskland och Spanien har man kommit långt med vindkraft. Äntligen kommer denna satsning igång också i Sverige.
Gävleborgs län har 10 % av de bästa vindkraftslägena i landet. Och här planeras nu för över hundratalet vindkraftsverk. Söderhamns kommun är på god väg att etableras som ett vindkraftscentrum i regionen.
Vindkraft är liksom vågkraft, solenergi och biobränslen förnybar energi och bra ur ett klimatperspektiv, men utbyggnaden av vindkraftverk påverkar också den lokala livsmiljön på sätt som vi ännu inte kan förutse alla konsekvenser av. Den här gången ska vi inte begå samma misstag som när det gäller vattenkraften, där de som berörs lokalt av kraftanläggningarna oftast inte fått någon långsiktig ekonomisk förtjänst av anläggningarna. På några håll där s k bygdeavgiftsmedel avsatts, kan dessa dessutom användas bara för begränsade ändamål.
Det är en stor utmaning att nu, precis som man gjort i Norge, utforma en modell för återbäring till det lokalsamhälle där energikällan finns eller etableras.
Det finns också goda exempel där elbolag tagit saken i egna händer. Ett sådant är kraft & kultur som presenterar sig så här:
” Om du tecknar elavtal med Kraft & Kultur så betyder det att du får hållbar energi till ett konkurrenskraftigt pris. Men inte bara det. Ditt länsbygderåd får återbäring på 0,15 öre/k Wh per såld volym elkraft och riksorganisationen får lika mycket. Ramavtalet gäller alla Hela Sverige ska levas länsbygderåd (www.kraftkultur.com/landsbygdsel)”.
Föreningen för Sveriges vattenkraftskommuner, FSV, med nära 50 av Sveriges kommuner som medlemmar har under en rad år drivit opinion för hur lokalsamhällen och kommuner skall kunna tillförsäkras stabila och förutsägbara intäkter från vattenkraften, en slags naturresursåterbäring. De har även initierat utredningar där ett antal olika modeller för återbäring diskuterats. I bl a SOU 1991:8 diskuterades fyra former av återbäring av vattenkraftsmedel. Frågan om återföring av vattenkraftspengar behandlas i flera andra motioner till Riksdagen.
Med hänsyn till att vindkraften fortfarande är i ett tidigt skede i Sverige är det rimligt att nu snabbt utreda dels vad som kunde vara en skälig ersättningsnivå för vindkraften till det lokala samhället, och dels hur återbäringen ska utformas för att göra bäst nytta i bygderna. Då kommer Sverige att inte bara få en viktig omställning i vårt energisystem, vi kommer också att ha en modell som stärker den svenska landsbygden och den regionala utveckling.
Det är enligt min mening angeläget att Riksdagen snarast fastställer riktlinjer och normer på detta område som såväl bygden, kommunen och den tilltänkta exploatören kan förhålla sig till.
Sven Bergström // Magnus Svensson
onsdag 30 september 2009
Har idag tackat ja till Riksdagskandidatur
För en tid sedan blev jag nominerad av kommunkretsen i Söderhamn till Riksdagsvalet 2010. Det som då händer att Gävleborgsdistriktets nomineringskommitté skickar ut en fråga formell fråga om man vill kandidera eller ej.
Idag skickar jag in mitt svar som är Ja. Det som nu kommer att sker är att nomineringskommittén sammanställer en lista som kommer att gå up på medlemsomröstning. Efter medlemsomröstningen så fastställs ett förlag på riksdagslista som antas på Centerpartiets distriktsstämma i början av nästa år.
Här nedan kommer formuläret som jag svarat på. Det som kommer från nom. Kom.
Kandidatförfrågan Riksdagen valet 2010
Namn: Magnus Svensson
Adress:
Postnr. Ort:
Tel:
e-mail magnus.svensson@centerpartiet.se
Personnr:
Kandidatur Riksdagen:
( X ) Ja, jag ställer upp som kandidat för Centerpartiet i valet till Riksdagen och godkänner samtidigt publicering av mitt namn på distriktets hemsida.
Om Du tackar ja till kandidatur, skriv en kort presentation av dig själv:
Jag är en person med ett brinnande intresse för samhällsfrågor både i stort och smått, lokalt som globalt.
Jag gillar att umgås med familjen som består av en sambo och två barn en tjej och en kille. Träffa vänner, läsa böcker, fiska och lite allmän motion är andra intressen.
Nuv. uppdrag. Gruppledare, nämnds ordf. led. Ds, led. X-trafik.
När jag sitter i riksdagen efter valet vill jag prioritera tre följande frågor:
1. Underlätta för människor att vara miljövänner.
2. Stärka föreningslivet i Gävleborg och Sverige.
3. Jobba för att stärka företagande Gävleborg och i Sverige.
Jag bekräftar ovanstående uppgifter med min underskrift:
2009-09-30
_________ ________________________
Datum Underskrift (Magnus Svensson)
Idag skickar jag in mitt svar som är Ja. Det som nu kommer att sker är att nomineringskommittén sammanställer en lista som kommer att gå up på medlemsomröstning. Efter medlemsomröstningen så fastställs ett förlag på riksdagslista som antas på Centerpartiets distriktsstämma i början av nästa år.
Här nedan kommer formuläret som jag svarat på. Det som kommer från nom. Kom.
Kandidatförfrågan Riksdagen valet 2010
Namn: Magnus Svensson
Adress:
Postnr. Ort:
Tel:
e-mail magnus.svensson@centerpartiet.se
Personnr:
Kandidatur Riksdagen:
( X ) Ja, jag ställer upp som kandidat för Centerpartiet i valet till Riksdagen och godkänner samtidigt publicering av mitt namn på distriktets hemsida.
Om Du tackar ja till kandidatur, skriv en kort presentation av dig själv:
Jag är en person med ett brinnande intresse för samhällsfrågor både i stort och smått, lokalt som globalt.
Jag gillar att umgås med familjen som består av en sambo och två barn en tjej och en kille. Träffa vänner, läsa böcker, fiska och lite allmän motion är andra intressen.
Nuv. uppdrag. Gruppledare, nämnds ordf. led. Ds, led. X-trafik.
När jag sitter i riksdagen efter valet vill jag prioritera tre följande frågor:
1. Underlätta för människor att vara miljövänner.
2. Stärka föreningslivet i Gävleborg och Sverige.
3. Jobba för att stärka företagande Gävleborg och i Sverige.
Jag bekräftar ovanstående uppgifter med min underskrift:
2009-09-30
_________ ________________________
Datum Underskrift (Magnus Svensson)
fredag 25 september 2009
Nu har jag skrivit under 2grader.se
Gå in på www.2grader.se och skriv under 2 graders målet för att det skall nås en bra uppgörelse för miljön om 74 dagar. Viktigt att vi är många som visar vårt stöd i denna fråga. Lokal förankring är det viktigaste i miljöfrågan.
--
Om kampanjen
Målet med 2-graderskampanjen är att öka opinionstrycket inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december. Förhoppningarna är stora att det ska bli en global klimatöverenskommelse, men svårigheterna att få med alla länder i en överenskommelse kvarstår.
Sverige har en tradition av aktivt miljö- och klimatarbete och i år är Sverige dessutom ordförande i EU. Genom att visa upp en bred svensk uppslutning i klimatarbetet kan vi bidra till att de globala klimatförhandlingarna får en skjuts i rätt riktning. Det svenska exemplet där näringslivet, miljörörelsen, fredsrörelsen, kyrkor, frivilligorganisationer, partier med flera gör en bred gemensam insats för klimatet kan visa sig få stor betydelse under slutförhandlingarna.
På 2-graderskampanjens hemsida kan du tillsammans med människor från hela världen ansluta dig till ett enkelt, men kraftfullt upprop som hjälper Sverige och EU att agera med tyngd i slutförhandlingarna i Köpenhamn. Du kan också hjälpa till genom att beställa 2-graderskampanjens kampanjkit och använda det när du bildar opinion på egen hand.
Om 2-gradersmålet
För att världen inte ska förlora kontrollen över klimatförändringarna krävs det att utsläppen minskar med 50-85 procent till 2050. Enligt FN:s Klimatpanel skulle det begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 2-2,4°C och havsvattennivåns höjning till mellan 0,4-1,4 meter, jämfört med förindustriell nivå.
Under G8-mötet i L’Aquila, Italien, i juli ställde sig ledarna i åtta av världens största ekonomier för första gången enhälligt bakom 2-gradersmålet. Nu gäller det att fler länder ansluter till samma linje och att samsynen resulterar till motsvarande klimatåtaganden under klimatmötet i Köpenhamn i december.
Läs mer om FN:s Klimatpanel: www.ipcc.ch
Om FN:s klimatarbete
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs år 1992 med målet att »förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet«. Totalt 191 av världens 244 länder har ratificerat konventionen. År 1997 fattades beslut om åtaganden under konventionen genom Kyotoprotokollet som trädde i kraft år 2005. Kyotoprotokollet har hittills ratificerats av ca 180 länder.
Kyotoprotokollet är det första rättsligt bindande avtalet under FN:s klimatkonvention och har för avsikt att minska utsläppen av växthusgaser från industriländerna med drygt fem procent mellan åren 2008-2012, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn den 7-18 december 2009 ska en ny global klimatöverenskommelse nås.
Läs mer om FN:s klimatkonvention: www.unfccc.int
Om EU:s och Sveriges klimatarbete
Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbetet inom EU. Till 2020 har EU beslutat att minska sina utsläpp med 20 procent jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent.
Ett enat EU är en förutsättning för att unionen ska kunna vara pådrivande i klimatförhandlingarna. Som ordförandeland i EU:s ministerråd är det Sveriges uppgift att leda unionen så att den på bästa sätt kan agera för att en överenskommelse nås. Mötet i Köpenhamn och förhandlingarna inför mötet är ett av två prioriterade områden under det svenska ordförandeskapet.
I Sverige finns en tradition av ett aktivt miljöarbete, som också väckt uppmärksamhet internationellt. Detta kan visa sig få en avgörande betydelse när klimatförhandlingarna går in i ett slutskede.
--
Om kampanjen
Målet med 2-graderskampanjen är att öka opinionstrycket inför klimatförhandlingarna i Köpenhamn i december. Förhoppningarna är stora att det ska bli en global klimatöverenskommelse, men svårigheterna att få med alla länder i en överenskommelse kvarstår.
Sverige har en tradition av aktivt miljö- och klimatarbete och i år är Sverige dessutom ordförande i EU. Genom att visa upp en bred svensk uppslutning i klimatarbetet kan vi bidra till att de globala klimatförhandlingarna får en skjuts i rätt riktning. Det svenska exemplet där näringslivet, miljörörelsen, fredsrörelsen, kyrkor, frivilligorganisationer, partier med flera gör en bred gemensam insats för klimatet kan visa sig få stor betydelse under slutförhandlingarna.
På 2-graderskampanjens hemsida kan du tillsammans med människor från hela världen ansluta dig till ett enkelt, men kraftfullt upprop som hjälper Sverige och EU att agera med tyngd i slutförhandlingarna i Köpenhamn. Du kan också hjälpa till genom att beställa 2-graderskampanjens kampanjkit och använda det när du bildar opinion på egen hand.
Om 2-gradersmålet
För att världen inte ska förlora kontrollen över klimatförändringarna krävs det att utsläppen minskar med 50-85 procent till 2050. Enligt FN:s Klimatpanel skulle det begränsa ökningen av jordens medeltemperatur till 2-2,4°C och havsvattennivåns höjning till mellan 0,4-1,4 meter, jämfört med förindustriell nivå.
Under G8-mötet i L’Aquila, Italien, i juli ställde sig ledarna i åtta av världens största ekonomier för första gången enhälligt bakom 2-gradersmålet. Nu gäller det att fler länder ansluter till samma linje och att samsynen resulterar till motsvarande klimatåtaganden under klimatmötet i Köpenhamn i december.
Läs mer om FN:s Klimatpanel: www.ipcc.ch
Om FN:s klimatarbete
FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) antogs år 1992 med målet att »förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet«. Totalt 191 av världens 244 länder har ratificerat konventionen. År 1997 fattades beslut om åtaganden under konventionen genom Kyotoprotokollet som trädde i kraft år 2005. Kyotoprotokollet har hittills ratificerats av ca 180 länder.
Kyotoprotokollet är det första rättsligt bindande avtalet under FN:s klimatkonvention och har för avsikt att minska utsläppen av växthusgaser från industriländerna med drygt fem procent mellan åren 2008-2012, jämfört med 1990 års utsläppsnivå. Vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn den 7-18 december 2009 ska en ny global klimatöverenskommelse nås.
Läs mer om FN:s klimatkonvention: www.unfccc.int
Om EU:s och Sveriges klimatarbete
Sveriges nationella klimatpolitik bygger i hög grad på samarbetet inom EU. Till 2020 har EU beslutat att minska sina utsläpp med 20 procent jämfört med 1990. Vid ett internationellt avtal där andra industrialiserade länder gör liknande åtaganden skärps målet till 30 procent.
Ett enat EU är en förutsättning för att unionen ska kunna vara pådrivande i klimatförhandlingarna. Som ordförandeland i EU:s ministerråd är det Sveriges uppgift att leda unionen så att den på bästa sätt kan agera för att en överenskommelse nås. Mötet i Köpenhamn och förhandlingarna inför mötet är ett av två prioriterade områden under det svenska ordförandeskapet.
I Sverige finns en tradition av ett aktivt miljöarbete, som också väckt uppmärksamhet internationellt. Detta kan visa sig få en avgörande betydelse när klimatförhandlingarna går in i ett slutskede.
onsdag 9 september 2009
Regeringen storsatsar på vår Trygghet!
BP2010: Regeringen satsar 4 mdkr på rättsväsendet och tillför resurser till Åklaragarmyndigheten, domstolsväsendet samt säkrar målet med 20 000 poliser år 2010.
”Detta är enligt min mening en otroligt viktig och satsning för rättstryggheten i vårt samhälle. Jag hoppas att förstärkningarna kommer oss som bor i små och medelstora kommuner till del också. Då vi under många år sett försämringar som påverkar hur våra medborgare ser på sin trygghet. (magnus svensson)”
Regeringen kommer att föreslå att rättsväsendet tillförs 4 mdkr 2009 och 2010. Under 2009 föreslås ett extra tillskott om 1,4 miljarder kronor och för 2010 höjs den årliga ramen till rättsväsendet med nära 2,6 miljarder kronor.
Sammantaget innebär satsningen att Alliansregeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendets med drygt 5 miljarder kronor. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare närmare 2,5 miljarder tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Totalt är detta den största satsningen på rättsväsendet som gjorts i modern tid.
1 20 000 poliser 2010
För innevarande år får polisen ytterligare 780 miljoner kronor och för nästa år ökas budgeten med 1,1 miljarder kronor. Genom dessa tillskott säkerställs löftet om 20 000 poliser 2010. Därmed kan antalet och andelen poliser i yttre tjänst öka ytterligare vilket väsentligt förbättrar polisens kapacitet. Det möjliggör att andelen uppklarade brott kan öka. Dessutom leder detta till att fler brott upptäcks. Sammantaget leder det till att även andra delar i rättskedjan behöver stärkas, se nedan.
2 Ökade resurser till Åklagarmyndigheten
Förstärkningen av polisen ökar trycket på övriga delar av rättsväsendet då fler utredda brott leder till fler åtal och att fler brottmål ska avgöras. Regeringen förstärker därför resurserna till åklagarna. Åklagarmyndigheten tillförs ytterligare 20 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 50 miljoner kronor.
3 Ekobrottsmyndigheten stärks
Ekobrottsmyndigheten måste ha kapacitet att hantera ett ökande antal finansmarknadsbrott. Som en följd av regeringens satsning mot grov organiserad brottslighet måste myndigheten också kunna ställa resurser till förfogande för att hantera de ärenden som följer av satsningen. Ekobrottsmyndigheten tillförs 10 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 10 miljoner kronor.
4 Förstärkning av domstolarna
Satsningarna på polis och åklagare har redan medfört att antalet mål som kommer in till domstolarna ökat. Trots detta har domstolarna kunnat minska antalet mål och ärenden som ligger i balans. Detta innebär att domstolarnas handläggningstakt ökat. För att kunna upprätthålla en snabb och rättssäker handläggning tillförs domstolarna 100 miljoner kronor för 2009 och anslaget höjs med 150 miljoner kronor för 2010.
5 Upprustning av kriminalvården
Genom att polis och åklagare klarar upp fler brott och domstolarna avgör fler brottmål ökar även trycket på kriminalvården. Kriminalvårdens arbete med att minska risken för återfall ska fortsätta. Ett arbete med att se över kriminalvårdens behov av lokaler pågår. För att säkerställa att kriminalvården ska kunna möta behoven sker en satsning om 300 miljoner kronor för 2009 och en anslagshöjning för 2010 på 700 miljoner kronor.
6 Tillskott till Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket tillförs ytterligare 4 miljoner kronor 2009. För 2010 höjs ramanslaget med 5 miljoner kronor. Anslaget för rättsliga biträden höjs med 200 miljoner kronor i år och 500 miljoner kronor nästa år. Tillskottet beror på att utgifterna för framförallt offentliga försvarare har ökat.
”Detta är enligt min mening en otroligt viktig och satsning för rättstryggheten i vårt samhälle. Jag hoppas att förstärkningarna kommer oss som bor i små och medelstora kommuner till del också. Då vi under många år sett försämringar som påverkar hur våra medborgare ser på sin trygghet. (magnus svensson)”
Regeringen kommer att föreslå att rättsväsendet tillförs 4 mdkr 2009 och 2010. Under 2009 föreslås ett extra tillskott om 1,4 miljarder kronor och för 2010 höjs den årliga ramen till rättsväsendet med nära 2,6 miljarder kronor.
Sammantaget innebär satsningen att Alliansregeringen under mandatperioden höjt de årliga anslagen till rättsväsendets med drygt 5 miljarder kronor. Utöver denna permanenta höjning har ytterligare närmare 2,5 miljarder tillförts rättsväsendet under mandatperioden. Totalt är detta den största satsningen på rättsväsendet som gjorts i modern tid.
1 20 000 poliser 2010
För innevarande år får polisen ytterligare 780 miljoner kronor och för nästa år ökas budgeten med 1,1 miljarder kronor. Genom dessa tillskott säkerställs löftet om 20 000 poliser 2010. Därmed kan antalet och andelen poliser i yttre tjänst öka ytterligare vilket väsentligt förbättrar polisens kapacitet. Det möjliggör att andelen uppklarade brott kan öka. Dessutom leder detta till att fler brott upptäcks. Sammantaget leder det till att även andra delar i rättskedjan behöver stärkas, se nedan.
2 Ökade resurser till Åklagarmyndigheten
Förstärkningen av polisen ökar trycket på övriga delar av rättsväsendet då fler utredda brott leder till fler åtal och att fler brottmål ska avgöras. Regeringen förstärker därför resurserna till åklagarna. Åklagarmyndigheten tillförs ytterligare 20 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 50 miljoner kronor.
3 Ekobrottsmyndigheten stärks
Ekobrottsmyndigheten måste ha kapacitet att hantera ett ökande antal finansmarknadsbrott. Som en följd av regeringens satsning mot grov organiserad brottslighet måste myndigheten också kunna ställa resurser till förfogande för att hantera de ärenden som följer av satsningen. Ekobrottsmyndigheten tillförs 10 miljoner kronor för 2009 och anslaget för 2010 höjs med 10 miljoner kronor.
4 Förstärkning av domstolarna
Satsningarna på polis och åklagare har redan medfört att antalet mål som kommer in till domstolarna ökat. Trots detta har domstolarna kunnat minska antalet mål och ärenden som ligger i balans. Detta innebär att domstolarnas handläggningstakt ökat. För att kunna upprätthålla en snabb och rättssäker handläggning tillförs domstolarna 100 miljoner kronor för 2009 och anslaget höjs med 150 miljoner kronor för 2010.
5 Upprustning av kriminalvården
Genom att polis och åklagare klarar upp fler brott och domstolarna avgör fler brottmål ökar även trycket på kriminalvården. Kriminalvårdens arbete med att minska risken för återfall ska fortsätta. Ett arbete med att se över kriminalvårdens behov av lokaler pågår. För att säkerställa att kriminalvården ska kunna möta behoven sker en satsning om 300 miljoner kronor för 2009 och en anslagshöjning för 2010 på 700 miljoner kronor.
6 Tillskott till Rättsmedicinalverket
Rättsmedicinalverket tillförs ytterligare 4 miljoner kronor 2009. För 2010 höjs ramanslaget med 5 miljoner kronor. Anslaget för rättsliga biträden höjs med 200 miljoner kronor i år och 500 miljoner kronor nästa år. Tillskottet beror på att utgifterna för framförallt offentliga försvarare har ökat.
tisdag 8 september 2009
Jag har blivit nominerad till Riksdagen…
Ikväll så hade Centerpartiet i Söderhamn sitt månadsmöte i Trönö och bland annat på dagordningen stod det nomineringar till Landsting och riksdag.
Jag var en av de som blev nominerad till Riksdagen av Centerpartiets kommunkrets. Mycket skoj tycker jag och det känns som valrörelsen 2010 närmade sig med stormsteg.
De frågor som jag brinner lite extra för är Miljö, företagande och föreningsliv och Kultur.
Centerpartiets nomineringsprocess pågår fram till den 30 september, sedan kommer den av distriktsstämman utsedda nomineringskommittén att ringa runt till alla nominerade och fråga om man vill ställa upp eller ej.
Efter den proceduren så kommer en medlemsomröstning att gå ut till alla medlemmar i Centerpartiet i Gävleborg och nomineringskommittén kommer därefter att göra ett förslag till Riksdagslista som Distriktsstämman antar i mars.
Hurvida jag säger Ja eller Nej har jag med andra ord ett par dagar på mig att bestämma, men det är otroligt roligt att bli nominerad för det tyder på att man har förtroende
Jag var en av de som blev nominerad till Riksdagen av Centerpartiets kommunkrets. Mycket skoj tycker jag och det känns som valrörelsen 2010 närmade sig med stormsteg.
De frågor som jag brinner lite extra för är Miljö, företagande och föreningsliv och Kultur.
Centerpartiets nomineringsprocess pågår fram till den 30 september, sedan kommer den av distriktsstämman utsedda nomineringskommittén att ringa runt till alla nominerade och fråga om man vill ställa upp eller ej.
Efter den proceduren så kommer en medlemsomröstning att gå ut till alla medlemmar i Centerpartiet i Gävleborg och nomineringskommittén kommer därefter att göra ett förslag till Riksdagslista som Distriktsstämman antar i mars.
Hurvida jag säger Ja eller Nej har jag med andra ord ett par dagar på mig att bestämma, men det är otroligt roligt att bli nominerad för det tyder på att man har förtroende
Framtidsveckan viktig för miljön
Den 14-20 september anordnar Klimatsmarta Söderhamn, bildningsorganisationerna, kyrkorna Söderhamns kommun m.fl en Framtidsvecka om miljö, klimat och energi.
Läs programmet HÄR
Jag hoppas att så många som möjligt har chansen att vara med på denna vecka, så har ni inte anmält er anmäler Nu!
Går även att läsa om denna vecka på nätet utifrån den presskonferens vi hade igår.
Läs den artikeln HÄR
Lägger även in en tidigare artikel om detta där jag beskriver hur Söderhamn visar vägen i miljöarbetet, Den hittar ni HÄR
Läs programmet HÄR
Jag hoppas att så många som möjligt har chansen att vara med på denna vecka, så har ni inte anmält er anmäler Nu!
Går även att läsa om denna vecka på nätet utifrån den presskonferens vi hade igår.
Läs den artikeln HÄR
Lägger även in en tidigare artikel om detta där jag beskriver hur Söderhamn visar vägen i miljöarbetet, Den hittar ni HÄR
måndag 7 september 2009
Jan Johansson konsert
Jan Johansson konsert
Esbjörn Svensson får 2009 års Jan Johansson stipendium postumt för sin mångåriga utveckling av jazzmusikens möjligheter.
Konsert av 2008 års stipendiat Mats Öberg och hans trio.
Föredrag av professor emeritus Erik Kjellberg, Stockholm, runt sin biografi Jan Johansson. Tiden och musiken. Bilder och musik.
Söderhamns teater 13 september klockan 16.00
Avdelning 1.
Konsert
Mats Öberg, piano
Filip Augustsson, bas
Sebastian Vogler, trummor
" Denne överdådigt gehörsutrustade musikants spelstil karaktäriseras av ett fabulerande improvisationsflöde, både fritt och inom ramar i likhet med Jan Johansson"
Avdelning 2
Stipendieutdelning
Föredrag av Erik Kjellberg
Välkommen!!
Esbjörn Svensson får 2009 års Jan Johansson stipendium postumt för sin mångåriga utveckling av jazzmusikens möjligheter.
Konsert av 2008 års stipendiat Mats Öberg och hans trio.
Föredrag av professor emeritus Erik Kjellberg, Stockholm, runt sin biografi Jan Johansson. Tiden och musiken. Bilder och musik.
Söderhamns teater 13 september klockan 16.00
Avdelning 1.
Konsert
Mats Öberg, piano
Filip Augustsson, bas
Sebastian Vogler, trummor
" Denne överdådigt gehörsutrustade musikants spelstil karaktäriseras av ett fabulerande improvisationsflöde, både fritt och inom ramar i likhet med Jan Johansson"
Avdelning 2
Stipendieutdelning
Föredrag av Erik Kjellberg
Välkommen!!
fredag 4 september 2009
Centerpartiets Succé med Politikerskolan görs på allmän begäran en gång till
Centerpartiets Succé med Politikerskolan görs på allmän begäran en gång till
Centerpartiet i Söderhamn har vid två tillfällen tidigare haft en politikerskola. Där man som medborgare i Söderhamn har fått träffa ledande Centerpolitiker i Söderhamns kommun och länet för att diskutera och få en förståelse för hur det lokala och globala samhället fungerar samt medias roll.
Vi träffas tre gånger och gör en avslutande resa till Stockholm och Riksdagen.
1:a Träffen den 24 september, 2:a Träffen 8 oktober, 3:e Träffen 22 oktober,
Resa till riksdagen i början av november
Ansvarig ledare:
Magnus Svensson, Gruppledare för Centerpartiet i Söderhamn sedan valet 2002.
Anmälan
Magnus Svensson, // magnus.svensson@centerpartiet.se
Sista anmälningsdag 23 september
Politikerskolan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Centerpartiet
Centerpartiet i Söderhamn har vid två tillfällen tidigare haft en politikerskola. Där man som medborgare i Söderhamn har fått träffa ledande Centerpolitiker i Söderhamns kommun och länet för att diskutera och få en förståelse för hur det lokala och globala samhället fungerar samt medias roll.
Vi träffas tre gånger och gör en avslutande resa till Stockholm och Riksdagen.
1:a Träffen den 24 september, 2:a Träffen 8 oktober, 3:e Träffen 22 oktober,
Resa till riksdagen i början av november
Ansvarig ledare:
Magnus Svensson, Gruppledare för Centerpartiet i Söderhamn sedan valet 2002.
Anmälan
Magnus Svensson, // magnus.svensson@centerpartiet.se
Sista anmälningsdag 23 september
Politikerskolan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Centerpartiet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)